Edward Scissorhands

Det blev visst inte något utejobb igår. Vet inte vart dagen tog vägen. Blev innedag tillsammans med familjen istället. Vi tittade på film så klart. Sonen och flickvännen valde Tim Burtons Edward Scissorhands, från 1990. Hade nästan glömt att det är en alldeles underbar film, med den alldeles underbara, underbara Johnny Depp i huvudrollen. Burton har utformat filmen som en ny variant av Mary Shelleys skräckromantiska litterära verk Frankenstein, från 1818. I Burtons berättelse återfinns vetenskapsmannen som tillverkar en mänsklig kropp, som dock inte hinner färdigställas innan han själv dör. Burtons version utspelar sig i det amerikanska drömsamhället under 1960-tal, där monstret, den mänskliga gestalten är utformad som en isolerad, sorgsen ung man med saxar till händer. Han upptäcks av den vänliga, hemmafrun Peg, spelad av Dianne West som tar honom med till sitt eget hem i den trygga amerikanska villaidyllen. Den unge mannen, Edward tas emot och blir till en början accepterad trots sina speciella händer. Allt ser ljust ut, då det visar sig att Edward är en mästare på att använda sina saxar till att klippa buskar, och egensinniga frisyrer på grannskapets entusiastiska hemmafruar. Filmen har även ett romantiskt inslag, då Burton spelar upp en kärlekshistoria mellan Edward och Pegs tonåriga dotter Kim, spelad av Winona Ryder. Efter olyckliga omständigheter vänder dock lyckan för Edward och han stöts ut ur gemenskapen och blir jagad av polisen. Historien slutar med att Edward flyr tillbaks till det stora huset på berget ovanför samhället, där han åter kommer att leva i ensamhet. Trots det har Burton lyckats skapa en happy ending, då Edward funnit lyckan i att skapa isstatyer med sina saxhänder. Även människorna i det lilla samhället, får ta del av lyckan i form av det snöfall som uppstår i Edwards skapande. Dottern Kim vet att så länge det faller snö över hustaken, finns Edward kvar  där uppe i sitt stora hus. En underbar historia, med fina skådespelare. Inte minst Johnny Depp som inte går att motstå med det sorgsna ansiktet och de omöjliga händerna. Han är, precis som i Shelleys orginal det missförstådda monstret, som publiken känner sympati för. Men även Dianne West gör en  utomordentlig gestaltning som den förstående mamman Peg. Hon är både mjuk och vänlig samtidigt som hon är orädd, okonventionell och handlingskraftig. På samma sätt som i orginalet, lyckas Burton skapa en skräckromantisk stämmning. I kontrasten mellan det trygga förortslivet, som konfronteras med det mörka okända, uppstår en osäkerhet som rubbar idyllen och som är svår att hantera. Vad kan man mer säga, annat änn att det är en riktigt bra film.

Lördagsmorgon

Efter de nattliga kattbestyren, se tidigare inlägg, och efter en välbehövlig sovmorgon, smakade det gott med frukost i lugn och ro. Har varit trött under veckan och mer eller mindre försovit mig varje morgon, så det där med frukost och morgontidning har helt gått bort för min del. Det har istället blivit att kasta i sig något snabbt när jag kommit till jobbet. Nå väl, har nu en ledig lördag framför mig och tittar jag ut kan jag se att det är en fin höstdag därute. Nattens regn har lämnat tunga droppar i träd och buskar, och rönnbären lyser vackert röda i den höstfärgade trädgården. Har en känsla av att det blir utejobb idag. Skulle behöva riva den gamla komposten som börjat falla sönder av sin egen tyngd. Efter snart tjugo år i myllan har bräderna ruttnat och vill nu återgå till det naturliga kretsloppet och bli till jord. De nyinköpta kompostgallren står i boden och väntar på att få träda i tjänst, så det är bara själva utförandet, händernas arbete kvar skulle man kunna säga. Till att börja med har jag satt igång ugnen för att baka en äppelkaka så här i höstetid. Man måste ju fika också när man jobbar ute. Bara det finns ägg hemma nu, så att inte ungdommarna gjort pannkaka av alla som fanns i kylen.

Afternoon Tea

Idag bjöd maken på överaskning under söndagseftermiddagen. Sonen som var nyuppstigen ville hellre stanna hemma, så det var maken och jag själv som åkte iväg på ett för mig, okänt resmål. Färden gick till Stora Valls gästgiveri, där Afternoon Tea serverades. Vi blev visade till en mysig plyschsoffa i ett hörn bakom ett sirligt gammalt, pelarbord. Där slog vi oss ner för att titta på temenyn. Valet gick till ett svart - Kungsblandning, ett grönt – Kustfägring, och ett rött – Earl red. Bordet fylldes av tekoppar, tevatten och tomma tepåsar som vi egenhändigt fyllde med de doftande teblandningarna. Sedan var det bara att smaka på det härliga kakbordet. Scones, marmelader, italienska mandelskorpor, hallonpanacotta, chokladkakor, blåbärspaj är bara några exempel på de godsaker som bjöds. Behöver jag säga att det var riktigt smarrigt och mysigt!? Ett mycket trevligt initiativ av maken. Rekomenderar alla som har en ledig söndagseftermiddag, att göra ett besök på Stora Vall för Afternoon Tea.

Sen kväll med mig själv

Har just sagt god natt till grannarna som gått hem till sig, och sitter nu nersjunken i soffan en stund med den sista slatten vin i glaset. Det här är en av mina favoritstunder. Efter en trevlig kväll med vänner, och med ett uppröjt kök, är det skönt att bara slå sig ner en stund för att samla ihop sig lite innan sängdags. Det är bara det att man plötsligt blir så himla trött, och så blir det så himla jobbigt att resa sig upp ur soffan. För att inte tala om tanken på att ta sig ut i badrummet, för tvätta bort smink och tandborstning. Det är nog dags nu innan jag somnar här i soffan.

Halloweenhelg.

Äntligen, ledig helg. Känns som att jag har jobbat dygent runt de senaste tre veckorna. Det har jag visserligen inte, men det har varit lite körigt och det kombinerat med en lättare förkylning som jag envist förtränger,  är jag nu ganska trött. Ser fram emot att vara ledig idag, för att i lugn och ro röja lite och handla hem mat inför helgen. Har bjudit hem grannarna i morgonkväll, så det kanske blir lite Halloweenpynt också, vem vet? Är inte så förtjust i den här importerade, amerikanska högtiden egentligen. Men nu när den tycks vara här för att stanna, kan man väl göra sig till lite när det kommer gäster i allafall. En liten pumpa eller så kanske det blir.

Vaknade tidigt

Vaknade vid fyratiden i morse av ett hysteriskt jamande. Katten Isa som inte har ett normalt och hälsosamt förhållande till mat och ätande, hade panikångest tror jag. Hon blir så där ibland, eller för att vara mer exakt, ganska ofta faktiskt. Helt panikartad, skriker hon rakt ut som om hon inte fått mat på en vecka. Men det har hon ju, hon åt senast kl 10.00 kvällen innan. Och grundlig som hon är i sitt väckningsarbete, hoppar hon upp på sängbordet och stökar runt så väckarklockor, (jag har två) böcker och läsglasögon rasar i golvet. Sedan hoppar hon över till fåtöljen och klöser och klöser med sina vassa små klor. Suck! det är i sådana stunder jag frågar mig själv varför man skaffar sig husdjur. Fruktansvärt störande beteende skulle man kunna säga. Så vad gör man? Kliver upp ur sängen och släpar sig ut i köket. Tar fram paketet med torrfoder och häller upp i matskålen. Släpar sig tillbaks till den varma sköna sängen och somnar om. Rasslet av torrfoder i köket har vid det här laget väckt upp katt nr 2, som nu vill ut på en morgonpromenad för att kolla upp vad som hänt i grannskapet under natten. Jag hinner lagom somna om när jag åter väcks av katten Lyra som jamar på ett helt annat sätt. Tillskillnad från Isas hesa, djupa stämma, har Lyra en mycket ljus och pipig röst. Dock är det så att detta ljusa lätta tonläge är precis lika genomträngande och störande som det mer ljudliga  Isajamet. Upp igen alltså, för utsläppning av en nyvaken Lyra som inte behöver många minuter för att piggna till. Snabbt in under täcket igen för att sova några timmar till denna tidiga lördagsmorgon. I ett värsta scenario kommer Isa snabbt tillbaka till sovrummet för att fortsätta sitt hemska skrikande. Vid de tillfällen då detta händer, kan jag inte se någon annan förklaring änn att hon måste ha glömt att hon nyss ätit. Hon har som sagt inte ett normalt förhållande till mat. Men så var icke fallet denna morgon. Isa kom visserligen tillbaka, men hoppade upp i sängen , slickade pälsen, rullade ihop sig och somnade. Lite tröttande när dessa tidiga frukostvanor uppträder flera gånger i veckan. Dessa besvärliga i-landsproblem!?

Helg igen

Efter kvällens stundande träningspass tillsammans med den gode vännen och kollegan, och i kväll kör vi hårt, är det åter helg. Och helg betyder ofta TV-kväll. Tänkte tipsa om ett program som SVT2 sänder ikväll 20.00. K special som kommer att handla om den franska skådespelerskan Juliette Binoche. Binoche som bl.a. spelat i filmer som De älskande på pont -neuf och Den engelska pationten, är en av mina favoritskådespelerskor, så det blir ett givet TV val för min egen del.

Proust

I går hade jag ett paket från adlibris i brevlådan när jag kom från jobbet.  Min beställning på de två första böckerna i Marcel Prousts På spaning på den tid som flytt, hade kommit.  Två tjocka böcker med svarta textilklädda pärmar och vackra grönblommiga försättsblad. Ett grått glansigt band fäst i ryggen i varje bok, att placera som bokmärke vid senast lästa sida. Började i gårkväll med att läsa den första, Swanns värld. Boken inleds med raderna:

Länge hade jag för vana att gå tidigt till sängs. Ibland fick jag knappt tid att släcka ljuset förrän mina ögon föll ihop; det skedde så hastigt att jag inte hann tänka: ”nu somnar jag.”

Såg på Kulturnyheterna på TV i kväll att Prousts litterära verk nu finns som tecknad serie. Något för den som inte orkar plöja igenom hela romansviten på åtta böcker. Man kanske skulle ha satsat på tecknat i stället.

Ledig dag

Två lediga dagar framför mig. Eller en och en halv för att vara mer exakt.  Vad hittar man på att göra? Det är inte riktigt så att jag har svårt att hitta på något att gör, nej det är snarare så att jag inte vet vad jag ska välja, av allt som behöver göras. Städa huset, eller röja i gagaret, eller gräva i rabatter i trädgården, eller något annat som väntar på mina händer. Får nog börja med kaffe för att ta ett väl genomtänkt beslut.

Att binda en fluga

Nej, jag har inte börjat ägna mig åt flugbindning som hobby. Bara nästan. Nu när symaskinen fungerar igen, har jag fått ett jobb av maken, att sy en fluga. En fluga att ha runt skjortkragen alltså, och inte en sådan som flyger omkring under sommaren. Åren går och saker och ting förändras. Te.x. kragmåttet, konstigt nog. De gamla flugorna passar inte längre. Hur som helst, nu kommer han bli utrustad med en ny, röd skottsrutig fluga. Riktigt snygg kommer han att bli.

« Äldre inlägg