Äntligen, ledig helg. Känns som att jag har jobbat dygent runt de senaste tre veckorna. Det har jag visserligen inte, men det har varit lite körigt och det kombinerat med en lättare förkylning som jag envist förtränger, är jag nu ganska trött. Ser fram emot att vara ledig idag, för att i lugn och ro röja lite och handla hem mat inför helgen. Har bjudit hem grannarna i morgonkväll, så det kanske blir lite Halloweenpynt också, vem vet? Är inte så förtjust i den här importerade, amerikanska högtiden egentligen. Men nu när den tycks vara här för att stanna, kan man väl göra sig till lite när det kommer gäster i allafall. En liten pumpa eller så kanske det blir.
Vaknade tidigt
oktober 24, 2009 vid 11:11 f m (Husdjur)
Vaknade vid fyratiden i morse av ett hysteriskt jamande. Katten Isa som inte har ett normalt och hälsosamt förhållande till mat och ätande, hade panikångest tror jag. Hon blir så där ibland, eller för att vara mer exakt, ganska ofta faktiskt. Helt panikartad, skriker hon rakt ut som om hon inte fått mat på en vecka. Men det har hon ju, hon åt senast kl 10.00 kvällen innan. Och grundlig som hon är i sitt väckningsarbete, hoppar hon upp på sängbordet och stökar runt så väckarklockor, (jag har två) böcker och läsglasögon rasar i golvet. Sedan hoppar hon över till fåtöljen och klöser och klöser med sina vassa små klor. Suck! det är i sådana stunder jag frågar mig själv varför man skaffar sig husdjur. Fruktansvärt störande beteende skulle man kunna säga. Så vad gör man? Kliver upp ur sängen och släpar sig ut i köket. Tar fram paketet med torrfoder och häller upp i matskålen. Släpar sig tillbaks till den varma sköna sängen och somnar om. Rasslet av torrfoder i köket har vid det här laget väckt upp katt nr 2, som nu vill ut på en morgonpromenad för att kolla upp vad som hänt i grannskapet under natten. Jag hinner lagom somna om när jag åter väcks av katten Lyra som jamar på ett helt annat sätt. Tillskillnad från Isas hesa, djupa stämma, har Lyra en mycket ljus och pipig röst. Dock är det så att detta ljusa lätta tonläge är precis lika genomträngande och störande som det mer ljudliga Isajamet. Upp igen alltså, för utsläppning av en nyvaken Lyra som inte behöver många minuter för att piggna till. Snabbt in under täcket igen för att sova några timmar till denna tidiga lördagsmorgon. I ett värsta scenario kommer Isa snabbt tillbaka till sovrummet för att fortsätta sitt hemska skrikande. Vid de tillfällen då detta händer, kan jag inte se någon annan förklaring änn att hon måste ha glömt att hon nyss ätit. Hon har som sagt inte ett normalt förhållande till mat. Men så var icke fallet denna morgon. Isa kom visserligen tillbaka, men hoppade upp i sängen , slickade pälsen, rullade ihop sig och somnade. Lite tröttande när dessa tidiga frukostvanor uppträder flera gånger i veckan. Dessa besvärliga i-landsproblem!?
Helg igen
oktober 23, 2009 vid 10:08 f m (Hemma hos)
Efter kvällens stundande träningspass tillsammans med den gode vännen och kollegan, och i kväll kör vi hårt, är det åter helg. Och helg betyder ofta TV-kväll. Tänkte tipsa om ett program som SVT2 sänder ikväll 20.00. K special som kommer att handla om den franska skådespelerskan Juliette Binoche. Binoche som bl.a. spelat i filmer som De älskande på pont -neuf och Den engelska pationten, är en av mina favoritskådespelerskor, så det blir ett givet TV val för min egen del.
Proust
oktober 22, 2009 vid 9:41 e m (Litteratur)
I går hade jag ett paket från adlibris i brevlådan när jag kom från jobbet. Min beställning på de två första böckerna i Marcel Prousts På spaning på den tid som flytt, hade kommit. Två tjocka böcker med svarta textilklädda pärmar och vackra grönblommiga försättsblad. Ett grått glansigt band fäst i ryggen i varje bok, att placera som bokmärke vid senast lästa sida. Började i gårkväll med att läsa den första, Swanns värld. Boken inleds med raderna:
Länge hade jag för vana att gå tidigt till sängs. Ibland fick jag knappt tid att släcka ljuset förrän mina ögon föll ihop; det skedde så hastigt att jag inte hann tänka: ”nu somnar jag.”
Såg på Kulturnyheterna på TV i kväll att Prousts litterära verk nu finns som tecknad serie. Något för den som inte orkar plöja igenom hela romansviten på åtta böcker. Man kanske skulle ha satsat på tecknat i stället.
Ledig dag
oktober 22, 2009 vid 1:14 e m (Hemma hos)
Två lediga dagar framför mig. Eller en och en halv för att vara mer exakt. Vad hittar man på att göra? Det är inte riktigt så att jag har svårt att hitta på något att gör, nej det är snarare så att jag inte vet vad jag ska välja, av allt som behöver göras. Städa huset, eller röja i gagaret, eller gräva i rabatter i trädgården, eller något annat som väntar på mina händer. Får nog börja med kaffe för att ta ett väl genomtänkt beslut.
Att binda en fluga
oktober 21, 2009 vid 5:30 e m (Hemma hos)
Nej, jag har inte börjat ägna mig åt flugbindning som hobby. Bara nästan. Nu när symaskinen fungerar igen, har jag fått ett jobb av maken, att sy en fluga. En fluga att ha runt skjortkragen alltså, och inte en sådan som flyger omkring under sommaren. Åren går och saker och ting förändras. Te.x. kragmåttet, konstigt nog. De gamla flugorna passar inte längre. Hur som helst, nu kommer han bli utrustad med en ny, röd skottsrutig fluga. Riktigt snygg kommer han att bli.
På tredje dagen uppstånden igen
oktober 19, 2009 vid 10:21 e m (Hemma hos)
Man ska nog inte vara så snabb med att räkna ut sin gamla Husqvarna, som jag var härom dagen. Det är inte utan att jag skäms en smula över att jag gjorde processen kort, och dödförklarade den trogna vapendragaren så brutalt. Vad som hände var att jag gjorde ett försök till återupplivning av den insomnade trotjänaren? Skruvade lite, plockade bort en del damm och till min stora förvåning började den långsamt och darrigt, åter föra nålen upp och ner och mata fram stygn på tygstycket. Kändes en aning pinsamt att konstatera att den faktiskt fungerade igen. Och jag som börjat tänka på att köpa en ny. Det är bara att konstatera att jag hade fel och att man inte skiljs så lätt från en gammal vän. Kommer nog få anledning att återkomma i detta symaskinsärende.
Personalfest igen
oktober 17, 2009 vid 11:23 f m (Arbete)
Personalfest i kväll. Pesronalfesterna på det företag där jag är anställd, brukar innebära någon form av fysisk aktivitet, med praktisk klädsel som konsekvens. Lite småtrist för den personlige assistenten som är praktiskt klädd i sitt dagliga arbete. I år däremot bjuder företaget på middag på krogen, med Stand up comedi som underhållning. Låter lovande eller hur!? Slipper praktisk klädsel i år alltså. Får göra så gott jag kan, vad det gäller styling för en kväll på krogen. Är inte ute i svängen så ofta. Först ”förfest” med ett glas vin hemma hos en av kollegorna.
Sova som en katt
oktober 17, 2009 vid 10:43 f m (Katter)
Hur många gånger har man väl inte önskat att man varit katt. Finns det något mer fridfullt att se änn katten, när den slickat sin päls ren och krypit ihop i en mjuk nybäddad säng, för att sova resten av dagen. Själv ska man upp och göra sig redo för dagens väntande arbetsuppgifter. Man nosar lätt i den mjuka pälsen, tar in kattdoften, och ett svagt, lite sömnigt spinnande sätts i gång. Varma trampdynor sträcks lojt ut, och man ser med avund hur himla skönt det ser ut. Det är i sådana stunder man önskar att man kunde inta samma okomplicerade, och behagfulla syn på livet som katter har. Att inte behöva bry sig om något annat änn att ha det bra. Att bara sträcka ut sig på sängen och sova som en katt.
En trotjänare har gått ur tiden
oktober 16, 2009 vid 10:47 f m (Hemma hos)
Min gamla vapendragare och trotjänare har gett upp. Min symaskin som följt mig i hela mitt vuxna liv, har slutat sy. Husqvarna SLE 6570, inköpt någon gång i början av 1980-talet, bättre begagnad, vinröd, har varit en riktig vän. Den har sytt raksöm och zickzack utan att tveka. Den har tuggat sig igenom tjocka jeanstyger utan problem, och den har med stor entusiasm gjort fina knapphål med täta, små stygn i tunna skira tyger. Nya modeller och ny teknik har gjort entre på symaskinsmarknaden, men min gamla Husqvarna har fortsatt att sy perfekt genom åren. Dock har den gamla kompisen under senare år börjat bli lite hängig. Har tänkt att den behöver lämnas in på service, för att få maskineriet att fungera som det ska igen. Men det har liksom inte blivit av. Symaskinens hälsa har därmed försämrats allt mer, och står nu där på sybordet utan förmåga att sy ett enda stygn längre. Vad kan man säga, har jag varit en dålig symaskinsägare? Ja, jag får nog ta på mig det ansvaret. Men vad gör jag nu, ska jag lämna in den på den där tänkta servicen, för att ge den en ny chans, eller är det helt enkelt dags att köpa en ny symakin? Med tanke på att maskinen har hängt med i snart 30 år, är tanken på ett nyinköp inte helt främmande. Det är nog tid för att släppa in 2000-talet i syrummet, tror jag. Efter lång och trogen tjänst får nog Husqvarna SLE 6570 vila i garderoben. Tack för alla år av raka fina sömmar på vackra tyger. Lycka till på resan till symaskinshimmlen och vila i frid.
