Oj, har inte skrivit på över en vecka. Har varit lite upptagen med annan tankeverksamhet. Har formulerat en idé som avgränsning för min uppsats. Ska bara skriva ner allt i ett PM, och maila min handledare för godkännade. Känns ganska bra nu, så dags att ägna tid för lite bloggskrivande. Kom osökt att tänka på en dag i sommras då vi i familjen besökte Öland. Efter ett restaurangbesök i Borgholm, styrde vi färden mot ”Paradisverkstaden” i Färjestaden, för att inhandla några ljuslycktor vi tittat ut i förväg, i en butik hemma i staden (en butik som saluför ett mindre utbud av Paradisverkstadens produkter). Maken och jag (sonen som sa sig inte vara intresserad av keramik, kröp ihop i bilens baksäte för en nap) steg in i detta inferno av vackra föremål. Vi blev totalt bortkollrade av allt det vackra, så vi visste varken ut eller in till slut. Allt var lika fint och det fanns så många olika färger att välja mellan. Själv blev jag så snurrig, att jag inte kunde välja och bestämde mig för att inte köpa något alls. Maken som var något mer sansad, ryckte in och tog över. Han valde ljuslyktan ”fröhus” i tre olika modeller, i olika ljusblå toner. Fint eller hur? Kunde bara hålla med och helt utmattad gick jag till disken för att betala. Vid kassan fick vi veta att det även fanns en övervåning i butiken! Men den valde vi att helt enkelt stå över. Vi hade fått mer än nog av skönhet för denna dag. Vi hastade ut till sonen i bilen, som undrade hur lång tid det egentligen kan ta att köpa några ljuslyktor!? Dessa i-landsproblem man har att brottas med
