Daughter of Sapfo

Har gnällt så mycket på mina katter här på bloggen, så jag känner att jag måste gottgöra det hela en smula. Trots deras tidiga frukostvanor är de ju samtidigt världens gosigaste katter. Isa, 13-åringen med den hjärtslitande bakgrunden, se tidigare inlägg,  är en mycket trevlig liten kattdam. Hon besitter en stor portion socialkompeten, och ser som sin uppgift att ta hand om familjens gäster. Som den mest självklara sak i världen klämmer hon sig ner mellan gästerna i kökssoffan, och spinner fint när de gästande händerna smeker pälsen. Men inte för länge. När Isa tycker att det räcker, får den intet ont anande gästen ett litet lätt bett i handen. Isa blev ofrivilligt styvmor till det lilla svart/vita yrvädret Lyra, för 6 år sedan. Isa har tagit sin uppgift på beundransvärt allvar, och  fostrat den lilla med kärleksfull och samtidigt fast hand. Nu när hon börjar bli lite till åren gillar hon mest att ta det lite lugnt. Äta och sova för att var kortfattad. Men det där har jag också skrivit tidigare om på bloggen. Den yngre av de två kattdamerna, Lyra är av en mer aktiv natur. Hon gillar att vara utonhus, och har ständig uppsyn på reviret och gör vad hon kan för att hålla ovälkommna grannar borta. Varje gång Isa, liggandes  innomhus i sängvärmen, hör Lyra skrika för att köra iväg grannkatter, kommer hon till undsättning. Snabbt är hon på benen och utan tvekan springer hon fram till ytterdörren för att hjälpa till med revirhanteringen. En klippa att lita på i alla väder. Lyra är inte lika socialt begåvad som Isa. Hon anser att den bästa plats att vara på när huset får gäster. är under sängen i gästrummet. För att inte tala om när någon spelar piano, då tar hon till flykten utomhus eller under just sängen i gästrummet. Det är ingen som förstår denna skräck för pianospel som Lyra tycks besitta. Men desto trevligare är hon när hon blivit bekant med människor som kommer ofta. Den Lyra litar på och ser som en vän, den får en spinnande katt i knät. Lyra är dessutom en formidabel jägare som fångar och äter det hon kommer över. Utanför huset hittar man allt från små söta skogsmöss, till rester av fåglar, och huggormsungar. Denna sida av Lyra är jag inte så förtjust i. Katter skulle vara så mycket trevligare att ha att göra med, om de inte envisades med att upprätthålla sin vilddjursinstingt. Nå väl, med eller utan vilddjursinstingt är Isa och Lyra husets små älsklingar som det daltas och fjantas med utan motsvarighet. Att vara kattägare ger livet ytterligare en dimension av lycka, och som sagt tidiga frukostvanor.

Hur många gånger har man väl inte önskat att man varit katt. Finns det något mer fridfullt att se änn katten, när den slickat sin päls ren och krypit ihop i en mjuk nybäddad säng, för att sova resten av dagen. Själv ska man upp och göra sig redo för dagens väntande arbetsuppgifter. Man nosar lätt i den mjuka pälsen, tar in kattdoften, och ett svagt, lite sömnigt spinnande sätts i gång. Varma trampdynor sträcks lojt ut, och man ser med avund hur himla skönt det ser ut. Det är i sådana stunder man önskar att man kunde inta samma okomplicerade, och behagfulla syn på livet som katter har. Att inte behöva bry sig om något annat änn att ha det bra. Att bara sträcka ut sig på sängen och sova som en katt.