Daughter of Sapfo

Följde en god väns tips att fylla i en sådan där rolig lista.

Svara på frågorna utifrån titlar som finns i din bokhylla.

Är du en man eller kvinna?

Madame Bovary (Gustave Flaubert)

Beskriv dig själv

En god människa (Nick Nornby)

Vad betyder livet för dig?

Livet är det som pågår medan vi sysslar med annat (Lennart Hagerfors)

Hur mår du?

Det går an (Carl Johan Love Almqvist)

Beskriv din nuvarande bostadsort

I boulevardens skugga (Stig Larsson)

Vart skulle du vilja resa?

Resan till paradiset (Olle Hhammarlund)

Beskriv din bäste vän

Bad boy (Knut Faldbakken)

Vilken är din favoritfärg?

Gröna visboken

Hurdant är vädret just nu?

Fröken Smillas känsla för snö (Peter Hoeg)

Vilken är den bästa tiden på dygnet?

Innan du somnar (Linn Ullman)

Om ditt liv skulle vara ett TV-program, vad skulle det vara?

Hundstunden (Kristina Lugn)

Beskriv ditt parförhållande

Kris (Karin Boye)

Vad är du rädd för?

Odjuret (Roslund Hellström)

Ett ord för dagen?

Att välja glädje (Kay Pollak)

Vilket råd skulle du ge?

Akta er killar här kommer gud och hon är jävligt förbannad (Linda Skugge)

Hur skulle du vilja dö?

I muntra damers sällskap (Alaxander Mc Call Smith)

I går hade jag ett paket från adlibris i brevlådan när jag kom från jobbet.  Min beställning på de två första böckerna i Marcel Prousts På spaning på den tid som flytt, hade kommit.  Två tjocka böcker med svarta textilklädda pärmar och vackra grönblommiga försättsblad. Ett grått glansigt band fäst i ryggen i varje bok, att placera som bokmärke vid senast lästa sida. Började i gårkväll med att läsa den första, Swanns värld. Boken inleds med raderna:

Länge hade jag för vana att gå tidigt till sängs. Ibland fick jag knappt tid att släcka ljuset förrän mina ögon föll ihop; det skedde så hastigt att jag inte hann tänka: ”nu somnar jag.”

Såg på Kulturnyheterna på TV i kväll att Prousts litterära verk nu finns som tecknad serie. Något för den som inte orkar plöja igenom hela romansviten på åtta böcker. Man kanske skulle ha satsat på tecknat i stället.

Måndagkvällens besök på biblioteket, med föreläsning av författaren och dramatikern Jonas Hassen Khemiri uppfyllde alla tänkbara förväntningar och mycket mer därtill. Vi, d.v.s. min gode vän och kollega och jag själv, hade sett till att vara på plats i god tid för att vara säkra på att få ta del av denna kväll. En kväll som varit inplanerad i kalendrarna och emotsedd sedan flera månader tillbaka. Och det var med ett stort lugn och en stillsam, finurlig humor, som den unge författaren trollband oss i publiken från första stund. Man kan inte annat änn att imponeras över Jonas Hassen Khemiris lågmälda person. Med insikt och med den där finurliga humorn han besitter, talade han om makten och kraften i ordet. Hans träffsäkerhet och vitala skärpa, blandat med det där stillsamt och finurliga, formade en nästan magisk stämning där på biblioteket. Det var svårt att ta blicken ifrån det karismatiska, svensk/tunisiska ansiktet, som utstrålade en sådan harmoni och balans. Suck. Vilken kväll!

I dag är jag lite lycklig. Jag har börjat läsa Hanteringen av  odöda av John Ajvide Lindqvist. Han skriver ju så himla bra. Och vad som ännu bättre är, att när jag läst den färdigt, då har jag två till böcker av samme författare kvar att läsa, Pappersväggar  och Människohamn.  Det känns verkligen toppenbra i dag!!!!

För att beröra ett annat sätt att ge uttryck för känsloyttringar (jag syftar på annat än gräsklippning alltså, se föregående inlägg), vill jag formulera några rader om den antika vislyrikern Sapfo som fått låna ut sitt namn till denna blogg. Sapfo levde mellan åren 630 – 557 före Kristus, på den grekiska ön Lesbos. Hon är den äldsta bevarde lyrikerna i världen och hon levde i den grekiska kultur vi i dag kallar Antiken. Man vet inte så mycket om henne, men hon ska ha tillhört samhällets övre skikt i staden Mytilene och varit gift med en förmögen man, haft en dotter Kleis, samt en älskare vid namn Alkaios, även han lyriker från samma ö. Man tror att hon utbildade unga socitetsflickor i stil och uppförande som förberedelse inför deras stundande äktenskap. Enligt traditionen ska hon ha förälskat sig i sina elever och skrivit bröllopsodén till dem som avskedsgåvor. I hennes lyriska texter kan man se en lesbisk eller bisexuell tendens, och ön Lesbos, på vilken hon bodde har gett upphov till benämningen ”lesbisk kärlek”. Hur det förhöll sig med Sapfos sexuella läggning vet vi idag ungefär lika lite om som resten av hennes liv. Om detta kan vi bara spekulera. Hon ska ha avslutat sitt liv genom att kasta sig i havet från en hög klippa. Sapfos texter berör den sinnliga och erotikiska kärleken och den är inte enbart ljuv utan beskrivs även som bitter och som ett lidande. Ett för tiden nytt sätt att formulera känslor och sensualitet. Hon beskriver känslosamma, erotiska, förtätade situationer på ett antiheroiskt sätt och hennes lyriska anslag har haft stor betydelse för den västerländska traditionens författare. Här följer några kända rader ur ett av hennes 2600 år gamla verk:

Plejaderna sjunkit och månen

gått ned, och midnatt är inne.

Vårt mötestimme är liden

men ännu ligger jag ensam.

Vad skulle man göra utan god litteratur? Ja dö en smula i förtid förmodligen. Har just lagt ifrån mig Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist. Bokens författaren låter handlingen utspela sig under modern tid, svenskt 1970-tal, och berättelsen rör sig kring något så ovanligt som en vampyr. Trots detta något djärva grepp lyckas Ajvide Lindqvist, inte enbart skapa spänning och trovärdighet. I sann Shelleyanda lyckas han även väcka sympati hos läsaren, för den lilla blodsugande varelsen. Med ett lysande språkbruk leder Ajvide Lindqvist texten frammåt i en kontrastfylld blandning av brutala scener av våld och övergrepp, och varsamt skildrade scener av ömhet och närhet. Tack för tipset Yvonne.

Några rader ur Kristina Lugns diktsamling Hundstunden-kvinnlig bekännelselyrik, 1989

Döden har så snygga svarta stövlar

på sina långa slanka ben.

Och människornas skräck är som stjärnor

i hennes hår.

Hennes långa gyllenblonda hår.

Av månstrålar är det spunnet.

Och av människornas skräck.